SNÖ SNÖ SNÖ

Dagiset

Azzie är 60 cm hög, snövallen lite högre hehe

Andra våningen har också snö i nivå

Första våningens fönster

Nån som vill gunga???

En liten hundpromenad , hundarna hade kul i alla fall

Städdax

Och jag får alltid en otrolig lust till att blogga lite!!??? Försöker inte alls smita undan hehehe
Och det snöar igen ett härligt Bullerbysnöande som jag bara älskar. Ska ta en liten tur till klubben sen och förbereda lite inför imorgon. Och så ska jag hem till Kerstin och kolla på en Canvasbur till Azzie. Hade varit bra och ha har jag räknat ut så kan hon få vara i den inne i värmen på klubben istället för ute i den kalla bilen.

Årsmöte igår på klubben och vi hade bjudit in en härlig ordförande från ridklubben. Han fick sig några goa skratt framför allt när RUS gick igenom sin Berättelse och plan. Med tanke på att han inte har någon aning om vad det var vi prata om så verkar det nog rätt makabert...... skrammel, inköp av nya pistoler mm.
Själv fick jag mottaga två bucklor, en för vinsten i KM.et och en för tredje platsen i Årets Lydnadshund. Och detta gav mig en nytändning tillsammans med träningen vi hade innan så nu har jag fixat blanketten som ska skickas till min veterinär och som jag sen ska skicka in för att ansöka om vår dispans för tävlandet.

Träningen med azzie, tja det har ju snöat en del så den har väl inte varit vad den borde men henne gör det inte så mkt hon blir lite mer taggad och det gör ju inte speciellt mkt. Igår körde vi igenom momentet som vi ska köra på SBK-instruktörsutbildningen. apportering med dirigering.
Har hittills allti kört konskicket med target men gömde den under konan denna gången för att lätt kunna ta fram den om det skulle behövas. Kon skicket gick alldeles utmärkt, bra tempo och vände upp mot mig bakom konan på stanna kommandot såsom jag vill ha det. Sen strula kommenderingen till sig lite så Azzie beslöt att ta saken i egna tassar. Så jag bröt henne genom en inkallning som hon lyssna på .... halleluja.
Hon har varit svår att bryta när hon väl har siktat in sig på en apport (ilandsproblem i vår värld). Men denna gången vände hon och kom tillbaka på stört. Nytt konskick gick lika bra denna gång också, dirigeringen gick lite sämre hon hade ju siktat in sig på mittenapporten men med 57000 kommandon tyvärr med några nej inblandade också men med en neutral röst (tror jag) så fick jag henne att stanna upp mellan mitten apporten och den högra.
Och fick henne att ta den högra, trots att hon tänkte nog 4-5 gånger ta mitten apporten innan hon hejdade sig och lyssnade så man kan ju hoppas att hon lärde sig nåt på det. snyggt gripande och bra tempo in tyvärr lite tugg vid sättandet men satt kvar när jag tog apporten vilket också har varit lite av ett problem i vinter har gärna ställt sig upp.

Hmm ska nog ta tag i städandet igen suck

Lite uppdatering

Tja vad ska man säga hunden börjar bli lite trind om magen hehe så jag har bytt foder till en lite lättare variant sen får vi se om det räcker eller om jag måste gå ner på lighten. Som sagt hon har fortfarande inte hoppat ett mål sen nyår........

Och i helgen som var så var min mor och far ner, vi spela lite kort och drack vin och hunden la sig lugnt under bordet. Och när nån av oss sen reste på sig så låg vovva lungt kvar.... har aldrig hänt innan.

Men nu till det roliga
tränandet har vi fått backa , kör varje del för sig igen eftersom hon har fått lite koncentrationssvårigheter pga av medicinen. Så får vi se om vi hinner klart till examinationen.
Och bara hoppas att vi får lite mer träningsambition isamband med att vårvärmen kommer


Tjo hopp nu ska jag leka chaffis

MY DOG

Azzie har blivit ett matvrak!!!!!!
en bieffekt på medicinen hon får....ökad aptit. Och det kan man lugnt påstå. Min lilla kicka som sparar maten till sen och ev äter på natten när matte har lagt sig och släckt lampan, kastar sig numera över både frukost och kvällsmål och åter som fan själv stod och lura bakom henne. Så i hetsen igår satte hon i halsen och hosta så det flög pärlor över hela golvet.... stod sen och passa henne och försökte lugna ner ätandet. Men jag kan ju inte alltid stå över henne???? så grunna lite själv och fick tipset av Carina G idag på my dog. Aktiveringskulan som spottar ut några pärlor i taget , så får hon jobba lite samtidigt.
Testa nu ikväll och det funkade suveränt.
Hon har även blivit lite mer dämpad (fast inte om vi pratar mat som sagt) en av bieffkterna är även att hon kan bli vinglig i gången och det har hon blivit så hon törnar lite emot dörrar och dörrposter så hon tar det ju lite lugnare inne.
Ska ta upp detta med vetten nästa gång om det är nåt övergående eller inte???

Idag har vi varit på My Dog och tittat på lydnaden alltid lika kul med många av Sverige eliten på plats eftersom det var VMkval dessutom. Azzie fick umgås med Adde hela dagen hemma hos Emelie och vandra stadsgator så hon har haft en mkt trevlig dag med många nya intryck tror jag för nu har hon sussat gott en bra stund i soffan.

Tänk varje gång jag har varit på My dog så blir man sugen på en ny valp. måste bara skaffa mig en gubbe först som kan hjälpa till första valptiden hehe

Höjdpunkter och gropar 2009

Tja vad kan man säga........

Att ett djur kan ge en så mycket glädje och så mycket sorg.
Året började ju med glädje så vi tar det först.
Målet för året var ju att få till 5 lydnadstävlingar så det inte var den punkten vi skulle falla på i tävlingen årets hund på klubben. Vilket var största orsaken 2008 att vi trillade från 3:e till 4:e plats men det var ju trotsallt den hösten som apporteringsknuten äntligen lossnade så att vi under detta året klarade av LP2 samt att bli KLUBBMÄSTARE I BRUKS.
Km:et var en förkortad version med bara uppletande som specialdel och så hade även skotten plockats bort, så nästa år har vi inte en chans att försvara titeln men det gör mig inte så mkt. Det viktigast är att vi har kul tillsammans.

Har även under sommaren 2009 börjat träna in metallapporten ..... vem trodde det på Lane Loge lägret 2008?????????
Så vi har under hösten lyckats med några starter i trean och fått betyg i metallen. "Bara" en sjua men i min värld så var det en 10 minst!!!

Gropen som egentligen är flera gropar som tillsammans blir en krater är att jag idag har börjat medicinera kickan mot EP. Hon fick ett tredje anfall i måndags när hon var ensam hemma. Matte lilla hjärta
Tack och lov att jag har hittat en helt underbar veterinär!!!!! Ringde upp 1,5 timme innan bokad telefontid och som skicka receptet med posten så att jag kunde börja medicinera innan nyåret och alla helger.
Men det skär i mig att Azzie behövde vara själv när det hände, lilla kickan. Bara hoppas att medicinen nu hjälper men vi börjar ju med en låg dos och kan behöva korrigera den för att det ska ge verkan.
Vet ju att det är stress som utlöser det hela så detta nyåret skrämmer mig nåt oerhört. Hon är ju skottberörd sen några år tillbaka. Så hur kommer hon reagera på raketerna och smällarna???
Samtidigt inte bra att jag oroar mig för hon läser ju mig som en öppen bok....... men jag kan ju inte göra annat
Medicinen har även karens mot start enligt SKK man kan söka dispans men det får jag titta på senare. Men risken finns att vi har gjort vårat på tävlingsbanan.

Har nog aldrig gråtit så mkt som jag gjort i höst. Mkt för Azzies skull och även för att jag har varit på en mkt tung begravning nu i december. En av deltagarna på begravningen beskrev henne så bra när han tog adjö av henne. Att hon hade en sann ärlighet som är en brist vara i dagens samhälle men som ger starka vänrelationer.


KRAM på er allihop som har och är med och stöttar mig!!!!!!!!!!!!!!!!

Lite sammanfattning

Det var ju ett tag sen man bloggade och det har väl hänt en del sen dess.

På träningsfronten har det varit ganska så lugnt. Har inte vågat och haft tid, Azzie fick ju tyvärr två nya anfall för tre veckor sen. I samband med att vi gick upp på morgonen, börja med de vanliga rutinerna som alltid har funkat utan problem men tydligen var kickan supernödig och stressa upp sig nåt kopiöst medans jag själv var på toa så när jag kommer ut därifrån var hon redan på väg in i kramperna. Och hade i stressen både kissat och bajat inne så efter att kramperna slutat och Azzie "kommit tillbaka" tänkte jag att jag kunde städa upp inne innan vi gick ut. Ingen bra lösning för det stressa upp kickan igen och anfall numro två kom som ett brev på posten. Efter det så tog vi en långsam promenad runt kvarteret. Och hon måste har fått i sig nåt som inte var bra för magen för hon var risig i magen ända fram till helgen. Men sen dess har hon varit helt bra och inga fler anfall. Prata dock med min veterinär i Gbg och så hon har dokumenterat det hela och får azzie ett nytt anfall inom en snar framtid så blir det medicinering.

Så tränande har mest blivit långa härliga promenader med tjejerna. Var i Sundsby och promenerade och sen tränade lite på deras gräsmatta. OCh måste säga att Azzie satte hjärtat i halsgropen på oss allihop. Mitt under promenaden säger Taimi till att jag nog får ropa in henne eftersom hon tydligen tog upp ett spår ....... efter flera rop och visslingar så får Martina syn på den goa hunden ....... ca 10 meter uppe på en klippa.....stup ner till oss ...ooops. Hon hade ju tagit raka vägen till mig när jag ropa ...... blidde lite fel..... som tur var så hade hon lite självbevarelsedrift i sig hon kom ner en bit så att det kanske var 4-5 meter kvar men sen var det stopp så efter en lågmäld disskusion så börja vi så sakta gå tillbaka för det var ju ändå där hon hade kommit upp och puh det hjälpte. Vovva "trassla" sig ner tillbaka och allt var frid och fröjd igen.

Har lagt mest krut på apportering med dirigering samt fria följet den sista tiden. Tränat in konan. Själv höger/vänster har jag ju kört lite till och från sen al-utbildningen. Så nu har jag satt henne gått ut och lagt 1 apport och sen ställt upp henne vid konan för att sen skicka henne på apporten och det har funkat riktigt bra.... genom att jag har lagt ut en så kan hon ju inte ta fel alltså ger det alltid belöning (om hon tar den) vilket hon oftast gör. Har börjat med att ibland lägga ut två apporter och även ibland att skicka både på konan och sen dirigeringen men blandar och ger väldans mkt där bara för att det inte ska bli för enformigt och tävlingslikt.
Vårt stora bekymmer just nu är att hon inte sitter still när jag ska ta apporten??? men har börjat lägga till ett SITT KVAR bara för att hon ska veta vad jag vill och har jag sagt det och hon reser sig så uteblir belöningen..... rätt tänkt???

Och tillsist det som har gjort att jag inte orkat blogga..... en fd. kollega och vän som tyvärr har gått bort alldeles för tidigt. Var på hennes begravning förra fredagen och det var en där som uttryckte sig så bra om vad hon var för person. Att hon hade en uppriktighet som är en bristvara i dagens samhälle men som skapar stark vänskap.
Och det var verkligen sån hon var och det är det jag alltid kommer att minnas henne för....
Vila i frid, Gunilla.

Poletten har trillat ner

Tja egentligen på både mig och Azzie men azzie har nog stått för den högst klirrande

Hon har ju inte fattat detta med flytta rumpan vid t.ex vändningar på stället eller att snyggt snurra runt när hon kommer in och ska sätta sig fot men nu äntligen har jag kommit på knepet att få henne att fatta vad jag är ute efter

och man kan säga som så att i vissa lägen är det bra att ha lite underlagsrädsla på sin hund.

Har en fårskinnsfäll liggandes på parketten i vardagsrummet och på den har vi tränat..... man kan säga som så att hon är väldigt noga med att hålla sig på mattan. hahhahahha!! :-)

så nu jösses vi kommer nog aldrig upp i Vilja standard men vi är i alla fall på god väg
så nu tränas här ingångar och stegförflyttningar + vändningar på stället när regnet och stormarna rasar utanför fönstret


KRAM PÅ ER